Du
Inga ord behövs
Jag känner mig säker i din närhet
Jag ler diskret åt din blyghet
Du tar bort alla mina bekymmer
Men det känns som att jag från mina känslor rymmer
Vill inte se
Hur du kan få mig att le
Mina känslor är ännu ej förklarade för dig
Men jag känner mig själv väl och jag är ingen poet
Så de kommer att förbli en hemlighet
Aldrig säga, aldrig veta
Du kanske inte ens ser mig, vem vet?
Det kommer föralltid att vara min svaghet...
Förtvivlan
Du lär mig att falla, utan några sår
Du ger mig trygghet, år efter år
Du är min värsta fiende, men min enda vän
Men vad hände sen?
Du av dig av och ingenstans jag fann
Den kärleken du gav, den bara försvann
Du lärde mig att falla, men nu såras jag varje gång
Du gav mig trygghet, men nu är det inget tvång
Jag känner mig borta, jag är helt stum
Du var den jag älskade mest, jag känner mig så dum
Du lärde mig allt jag vet idag, men jag är ändå lika svag
