Jag har fört "dagbok" sedan jag var 14 år. Dessa av den enkla anledningen att jag vill komma ihåg vad som har hänt och kunna se tillbaka och minnas :) Jag skriver fortfarande i denna och har kommit upp i ett ganska bra antal sidor, med inlägg allt från ett par rader till utsvävande beskrivningar på flera sidor. Det mesta är väl om förälskelser och annat som hänt i vardagen :) Men det är som med alla dagböcker att den bara är till för den som skriver. Ingen kommer någonsin få läsa den (medans jag lever iaf - vilket jag planerar ska bli en lååång stund till ^^).
Nu när man sitter och läser den, när man minns tillbaka så kan man skratta och le åt saker som då verkade vara så allvarliga :) Man var kär i den killen och det var så mycket bekymmer, spec när man var yngre ^^ Men nu kan man roa sig åt detta lite. Ibland kan man bli lite överraskad av det man skrivit. Man har liksom glömt bort saker och ting. Å med mitt minne e int de konstigt, men saker man helt tappat liksom. Å de e härligt att kunna minnas igen :) Det får mig att le smått i min ensamhet. Sittandes här på golvet i studentrummet. Med datan är inkopplad i tv:n och lyssnar på lite lugn och rofylld musik och njuter. Ska snart sova :)
Nu när man sitter och läser den, när man minns tillbaka så kan man skratta och le åt saker som då verkade vara så allvarliga :) Man var kär i den killen och det var så mycket bekymmer, spec när man var yngre ^^ Men nu kan man roa sig åt detta lite. Ibland kan man bli lite överraskad av det man skrivit. Man har liksom glömt bort saker och ting. Å med mitt minne e int de konstigt, men saker man helt tappat liksom. Å de e härligt att kunna minnas igen :) Det får mig att le smått i min ensamhet. Sittandes här på golvet i studentrummet. Med datan är inkopplad i tv:n och lyssnar på lite lugn och rofylld musik och njuter. Ska snart sova :)
